Blev väckt i morse utav att min telefon ringde, eller sanningen är den att jag aldrig riktigt somnade igår kväll, var rädd att jag skulle missa att svara ännu en gång eller så var det allt kaffe som satte sina spår.
Åkte i alla fall så fort jag bara kunde till Bergsvägensförskola och där hamnade jag på avdl. Västergården.
Det stora hela gick väldigt smärtfritt. Jag blev t o m lite stolt över mig själv när jag stoppat ett bråk mellan två killar. Dom bråkade om en bil och jag löste konflikten på mitt egna lilla sätt och gick nöjdt där ifrån med ett leende på läpparna ( och bilen dom bråkade om ).

Jag har idag tillbringat en stor del av dagen i en sandlåda och gjort sandkakor till barnen, jag var tydligen väldigt bra på det. Putt på gungor och lekt kurragömma. Det är som att vara tillbaka där det hela en gång började.
Nästan så man ville ha en egen liten knodd, eller så kändes det bara fram tills det var dags för mat.
Jag säger bara en sak, ta skydd. Dom åt med hela ansiktet  inklusive håret. Det fanns inte någonstanns på golvet där det inte låg mat. Det var ju så klart jag som fick städa upp efter dom små liven också, sopa ris kan vara trevligt på många sätt.

Har kommit på att barn är smarta varelser som man inte skall underskatta. Har inga citat som jag kommer ihåg såhär på rak arm, men dom är smarta på sitt sätt.

Nu är fröken trött och i morgon skall jag "ta ledigt" måste gå på jobbmässan.

// Malin